Det händer om du blir misstänkt

Om en person blir misstänkt för brott betyder det att polisen har olika anledningar att tro att man är skyldig. Beroende på situationen anger polisen då olika grader av misstanke, den så kallade misstankegraden. Misstankegrad är ett juridiskt begrepp och det anger vilka tvångsmedel som polisen och åklagaren får använda sig av. Exempel på tvångsmedel kan vara kroppsvisitering, husrannsakan, telefonavlyssning, gripande eller häktning.

I Sverige finns fyra misstankegrader; 1) kan misstänkas, 2) skäligen misstänkt, 3) på sannolika skäl misstänkt och 4) tillräckliga skäl för åtal.

Graden av misstanke avgörs av hur stor bevisning som finns mot en person. Det finns alltså ett beviskrav för att en viss misstankegrad ska kunna riktas mot en person. Här nedan förklarar vi de olika misstankegraderna lite mer ingående.

Kan misstänkas

Den lägsta misstankegraden som kan riktas mot en enskild person. För att ställa denna misstankegrad mot en person krävs ingen avgörande bevisning. I princip räcker det att personen har befunnit sig på en plats där ett brott begåtts. På den här nivån kan flera personer vara lika misstänkta. En person som kan misstänkas för ett brott kan låsas in tillfälligt i avvaktan på förhör, men i övrigt har polis och åklagare inga befogenheter att sätta in tvångsmedel.

Skäligen misstänkt

För att en person ska bli skäligen misstänkt krävs att det förefaller mer sannolikt att denne begått brottet än att någon annan gjort det. Nu föreligger konkreta och objektivt underbyggda omständigheter som talar för att den misstänkte begått brottet. Man  har kanske setts i direkt anslutning till brottet eller sett springa från brottsplatsen. Vid den här graden går förundersökningen från att vara mer allmän till att specifikt rikta in sig på den misstänkte. Personen måste även underrättas om att han eller hon är misstänkt.

När en person är skäligen misstänkt kan polisen till exempel genomföra en husrannsakan i dennes bostad.

På sannolika skäl misstänkt

Nu framstår misstanken vid en objektiv bedömning vara berättigad. Bevisningen ska vara välgrundad och tillförlitlig och sannolikheten ska vara mycket hög för att den misstänkte har begått brottet. Den misstänkte har till exempel setts begå brottet av ett trovärdigt vittne, eller så finns det god teknisk bevisning. Det är denna misstankegrad som ligger till grund för häktning, vilket kan innebära ett långt frihetsberövande. Läs mer om vad som händer när man blir misstänkt för brott på: misstänktförbrott.nu.

Tillräckliga skäl för åtal 

När det finns tillräckliga skäl till åtal är åklagaren skyldig att väcka åtal mot den misstänkte, och kan på objektiva grunder förvänta sig en fällande dom. Det är ställt utom rimligt tvivel att den misstänkte begått brottet, till exempel att den misstänkte blivit gripen på bar gärning.

1 mar 2018