Asylrätt idag

Hur asylrätten ser ut idag skiljer sig mycket beroende på var i världen du befinner dig. 2003 tecknades Dublinförordningen, ett avtal som skall göra gällande att asylsökande skall få sitt ärende prövat i det första land de anländer till. Samtidigt jobbar UNHCR och andra flyktingorgan för att hjälpa till så mycket som möjligt i krigens närområden. Idag finns många instanser och organisationer som jobbar för asylrätten – men hur ser det egentligen ut idag?

Dublinförordningen

Dublinförordningen är en förordning som gäller inom EU. Vad den är till för har kort beskrivits i inledningen, det vill säga att de länder som asylsökande först anländer till är ansvariga för att pröva dennes asylansökan. Dock är det inte riktigt så enkelt. Flera faktorer finns som kan göra att ett annat land istället ansvarar för den här personens asylansökan.

En faktor som anses vara viktigare än första asylland, är om den asylsökande har en familjemedlem någonstans. I sådana fall ska den asylsökande kunna få sin sak prövad i just det landet. En annan faktor som prioriteras högre än första asyllandet, är om den asylsökande redan har uppehållstillstånd eller visum.

Syftet med Dublinförordningen är ”helt enkelt” att avgöra vilket land som har ansvaret för att pröva en asylansökan inom EU. Förutom medlemsländerna i den Europeiska unionen, omfattas även Liechtenstein, Norge Island och Schweiz av regelverket. Oavsett det faktum att olika bedömare har lite olika åsikter om hur väl Dublinförordningen har utformats och, i längden fungerat, går det inte att förneka att den här förordningen är en stor pjäs i dagens asylrätt.

UNHCR

En annan organisation som har stor inverkan på asylsökandes levnadsvillkor är FNs flyktingorgan UNHCR. Förkortningen står för United Nations High Commissioner for Refugees, och kallas på svenska för ”Förenta nationernas flyktingkommissariat” (även om UNHCR kort och gott används i folkmun).

Förutom att hjälpa till direkt i krigens närområden, sammanför de också statistik över världens migrationsströmmar. Statistiken omfattar mycket, bland annat den över ensamkommande barn och siffror över hur många asylsökande som har anlänt till ett visst land under viss period.

Flyktingkvoter

Tjugosju länder runtom i världen – bland annat Sverige – har åtagit sig att ta emot kvotflyktingar. Det här görs tillsammans med UNHCR, som flyktingen måste vara registrerad hos. Flyktingorganet bedömer sedan vilka sökanden som behöver ett nytt hem i ett annat land. Samarbetet med Sverige fungerar som så att UNHCR skickar dokument om varje person till migrationsverket, som sedan prövar den enskildes fall med hjälp av dokumenten.

Här kan du läsa mer om asylrätten i Sverige: www.asylrätt.biz.

24 feb 2017